Flora-Linnea-1
Foto Ulrika Flodin Furås

Reportage Kolonisverige

Flora-Linnéa – Grönt paradis i Uppsala

Att komma på besök till koloniträdgårdsföreningen Flora-Linnéa i Uppsala är lite som att kliva in i en modern version av ett tidigt 1930-tal. Fast det är 2020-tal så finns här en stämning från en svunnen tid. 

Kanske, funderar jag, har det med stugornas utseende att göra och med hela kolonimiljön, de breda gångarna med djupt grus, de tidstypiskt utformade kolonistugetomterna, med grindarna i mitten av lottstaketet, stugan placerad i lottens bakre ände och med en rak gång mellan stuga och grind, kolonistugornas arkitektur och valet av växter. Frodiga rabatter invid gångarna och vackert vårdade fruktträd. Lotterna är påtagligt välvårdade, omsorgsfullt ompysslade.

Området har en påtaglig själ, en egen personlighet.
–Ja, visst har Flora-Linnea något alldeles eget, säger Robert Hansson, platsen har en egen själ. Jag har funderat en hel del på vad det kan vara. Koloniträdgårdarnas historia känns påtaglig här. Kanske beror det på att en del gamla regler lever kvar, till exempel, ställer man sig på grusgången här och tittar ut över området, så ser man att de gamla fruktträden står i raka rader.

Det skapar en alldeles egen harmoni och dynamik. Regler om var fruktträd ska placeras på lotterna finns inte längre kvar, men de planterade träden står där de står där de planterades för många år sedan.

Att sitta en sommarkväll utanför kolonistugan, det är inte så mycket som vinner mot det.

– Robert Hansson

De historiska vingslagen från det tidiga trettiotalet som man anar har förankring i historien, det var nämligen 1932 som området anlades. Förra sommaren 90-årsjubilerade man med en stor, välbesökt fest.

Robert Hansson, som visar runt på området, är Flora-Linnéas ordförande, som han säger ett hedersuppdrag som han trivs med.
– Det är väldigt roligt att vara ordförande, det är klart, ibland måste man ta jobbiga beslut, men på det hela taget är det bara en glädje, en ynnest att få vara med och påverka sina medkolonisters välbefinnande.

Robert berättar att han gillar att engagera sig och att när familjen köpt sin kolonistuga så dröjde det inte länge förrän han gick med i aktivitetsgruppen, den som ordnar fester och annat.
– Senare var jag med och väckte liv i miljögruppen. Något år var jag inte med i någon grupp, men så fick jag frågan om jag ville sitta med i styrelsen och bli ordförande. Eftersom jag trivs i Flora-Linnéa var så var svaret enkelt, jag tackade ja.

Foto Ulrika Flodin Furås

Robert sitter också i Region valberedning och har noterat att det är svårt att få en föryngring styrelse- och föreningsarbetet där. Många av de som engagerar sig är äldre.
– Men det problemet har vi inte på Flora-Linnéa, många av våra nya kolonister vill också engagera sig i föreningslivet. Det är jätteroligt.
– Vi har också en god relation med grannskapet som vi ligger i, Fålhagen, vilket är kul. Vi vill också förstärka den, bland annat planerar vi att sätta upp QR-koder i området, koderna ska gå till vår hemsida och berätta om vår förening och kanske kan det också finnas äldre foton på kolonistugor.

Detta reportage går att läsa i sin helhet i tidningen Koloniträdgården nr. 2 2023

Fakta:
Flora-Linnéa koloniträdgårdsförening

Flora-Linnéa är en sammanslagning av två områden som låg precis bredvid varandra. När Flora anlades 1932 hade området 30 lotter. Tio år senare fick området ytterligare 14 lotter och 1984 tillkom 28 lotter. Linnéa bildades 1934 och år 2000 slogs föreningarna ihop. På området finns 103 stuglotter.

Flora-Linnéa är miljödiplomerad på bronsnivån. En inventering av gamla kulturarvsväxter pågår och ett risstaket håller på att anläggas – det minskar avfallet och skapar skydd och bostad åt smådjur, spindlar och andra insekter.

Dela blogginlägget
Flora-Linnéa i Uppsala
På vår webbplats använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig.
Läs mer här