Foto Ulrika Flodin Furås
Reportage Kolonisverige
Med vidunderlig utsikt över Årstaviken
Ingrid Thörnqvist och Peter Håkanssons kolonilott drar till sig förbipasserandes blickar och många stannar nyfiket till för att beundra den del av lotten som är inspirerad av japansk trädgårdskonst. Här finns en noga krattad grusyta, japansk lönn, bambu och spännande ovanligheter som tulpanträd, Kinesisk sekvoja och katsura.
Stugan, tänker jag först, ser också väldigt japansk ut, eller i varje fall asiatisk. Eller? Mitt på stugplanen står en ståtlig björk, vars långa hängande grenar ramar in det japanska. Och stugan är djupt röd med gröna spröjsar… När jag backar några steg för att få bättre syn på björken och stugan, kommer jag istället att tänka på Carl och Karin Larsson…
Att vi som promenerar förbi kan njuta av den makalösa kolonilotten är Peters och Ingrids förtjänst. Nu är det i början av september och naturen är fortfarande mättat grön, men sommaren börjar åldras. Det känns i luften.
Kolonilotten ligger i Tanto Södra kolonförening på Södermalm i Stockholm. I den stora parken finns hela fyra koloniträdgårdsföreningar.
Tantolunden är en grön katedral, grönskan innesluter en.
– Peter Håkansson
Ingrids och Peters lott utstrålar kärlek till grönska, och nyfikenhet. Peter berättar att de är medlemmar i både Trädgårdsamatörerna och Blomstervännerna.
– Vi går gärna på deras föredrag, de har duktiga och kunniga föredragshållare, och så har de så bra lotterier, frö- och växtbyten. Där finns många skickliga odlare och alla delar med sig av sina kunskaper till varann.
Deras egen odlingskunskap har vuxit fram med åren. Det hela började med en annan lott de skaffade 1990 i koloniföreningen intill, Tanto Mindre.
– Då visste vi ingenting, vi kastade ut fröer och ingenting grodde, minns Ingrid, överallt växte det mynta…
Så började de läsa och ta reda på fakta om trädgård och odling. Trädgårdsresan var påbörjad.
Foto Ulrika Flodin Furås
– När Årstabron några år senare började byggas försvann stora delar av vår lott, berättar Ingrid, vi stod i kö på Tanto Södra och blev i samma veva erbjudna den här kolonilotten.
– Vi blev enormt glada. Villkoret för att vi skulle få ta över den var att stugan skulle rivas, den var i ett sådant dåligt skick.
Skansens dåvarande chef Hans Alfredsson hade tillsammans med Koloniträdgårdsförbundets Leif Thorin (som var förbundets generalsekreterare på den tiden) just då kokat ihop en idé om att anlägga två kolonilotter på Skansen, i en slänt mellan Bollnästorget och stadskvarteren. Detta passade perfekt för Ingrid och Peter.
I dag står Ingrids och Peters gamla stuga på Skansens 1920-talslott. Den andra stugan finns på 1940-talslotten.
– Vår gamla stuga är varsamt renoverad och den gamla planschen med en dovhjort i skymningen hänger kvar, säger Peter.
Den nya stugan då? Den som vid första anblicken kändes så japansk? Det visar sig att den är arkitektritad av Hilding Lögdberg.
– Vi letade efter något som skulle passa platsen och som var arkitektoniskt spännande, säger Ingrid, och så hittade vi Hildings ritning i en bok, han hade ritat stugan på 1980-talet till en utställning som Stockholms stad hade.
Detta reportage går att läsa i sin helhet i tidningen Koloniträdgården nr. 2 2022
