Den växande efterfrågan på kolonilotter är ett tydligt tecken på deras värde och plats i staden. I tider av oro – krig, säkerhetshot och en allmän känsla av osäkerhet – blir kolonilotten mer än en plats för odling. Den blir en fristad och en trygg social plats – ett kvartersnära nätverk där man hälsar på varandra, hjälps åt och delar tips. Det bygger gemenskap, motverkar isolering och psykisk ohälsa.

Den höga efterfrågan har lett till långa kötider till odlingslotter och allt högre priser på stuglotter. Därför behövs fler koloniområden – inte färre. Det handlar i grunden om vilken livsmiljö vi vill ha i framtidens städer. Visst vore det fint om de gröna områden som anläggs i nya bostadsområden kunde bestå lika länge som husen – kolonirörelsen är ett väl beprövat och fungerande koncept.

Kolonilotterna är en viktig del av framtidens stadsgrönska. I en hållbar stad behövs sammanhängande gröna stråk som knyter ihop parker, vattendrag, bostäder och natur. Kolonilotter fungerar som gröna noder mitt i bostadsområden – platser där människor och natur möts, där träd och buskar ger svalka under heta sommardagar, där fåglar och pollinatörer trivs, där ljudet från trafik dämpas och luften blir renare tack vare växtligheten. Inte minst bidrar de till människors välmående och livsglädje. 

Det är vår förhoppning att fler kommuner, stadsplanerare och politiker ser potentialen i dessa gröna oaser och säkrar deras plats i framtidens städer.

Om Koloniträdgårdsförbundet

• Rikstäckande förbund med cirka 240 medlemsföreningar och 25 000 kolonister

• Arbetar för att alla som vill ska få odla och ta del av det gröna i vardagen

• Ger råd, kurser och stöd till föreningar kring demokrati, avtal och styrelsearbete

• Ger ut Koloniträdgården – Sveriges äldsta trädgårdstidning, grundad 1918

• Bygger på föreningsdemokrati och samarbete mellan föreningar, kommuner och kolonister