Revisorerna väljs, precis som styrelsen och valberedningen, på årsmötet av föreningens medlemmar. Hur många revisorer föreningen ska ha regleras i stadgarna.
Revisorerna bör vara aktiva under hela verksamhetsåret för att kunna granska både ekonomi och förvaltning. De är medlemmarnas ombud och granskar styrelsens arbete.
Revisionen består av två delar:
– att kontrollera att föreningens ekonomi sköts korrekt
– att kontrollera att förvaltningen sköts på rätt sätt.
Revisorerna bör löpande gå igenom ekonomiska rapporter, bokföring, balans- och resultaträkningar samt verifikationer. De ska även se hur ekonomin förhåller sig till budgeten.
Det krävs att revisorn har viss ekonomisk och bokföringsmässig kunskap, även om ideella föreningar inte måste ha auktoriserad revisor. Revisorn ska se till att budgeten följs upp och att föreningen har lämpliga försäkringar.
Revisorerna ska granska styrelsens ekonomiska rutiner och föreningens ekonomiska flöden:
Finns verifikationer på alla inkomster och utgifter?
Är utgifterna rätt attesterade, och av vem?
Vilka belopp får styrelsen besluta om innan frågan måste tas upp på årsmöte?
När och hur får andra än styrelsen använda föreningens pengar, t.ex. kommittéer och utskott?
Följs dessa regler?
Vid förvaltningsgranskningen försäkrar sig revisorerna om att styrelsen följer föreningens stadgar och fattade beslut. Den viktigaste delen är att kontrollera att styrelsen genomför de beslut som årsmötet och medlemmarna har fattat.
Revisorerna läser styrelseprotokoll för att se vad styrelsen gjort och gör. De kontrollerar att styrelsen inte arbetar utanför sitt mandat, det vill säga fattar beslut i frågor den inte har rätt att besluta om. De kontrollerar också att styrelsen följer föreningens stadgar.
Detta förutsätter att revisorerna har god kännedom om stadgarna.
Det underlättar om revisorerna och styrelsen har löpande kontakt och en god relation under året. I vissa föreningar är revisorn adjungerad till vissa styrelsemöten, om stadgarna medger detta.
Det är också bra om styrelsen bjuder in revisorerna till det styrelsemöte där bokslutet för det gångna året presenteras. Då kan revisorerna ställa frågor direkt och få insyn i styrelsens arbete.
Samtidigt måste revisorerna ha en fristående ställning gentemot styrelsen. De ska granska styrelsens arbete och får därför inte vara nära släkt med någon i styrelsen. Revisorn får inte heller hantera föreningens pengar eller sköta bokföringen, mer än att ge allmänna råd.
Revisorn tar inte order från styrelsen, och styrelsen tar inte order från revisorn. Samtliga förtroendevalda – styrelseledamöter, revisorer och valberedning – är valda av årsmötet för att sköta sina respektive uppdrag.
Revisorn är medlemmarnas kontrollorgan gentemot styrelsen. Om en medlem anser att styrelsen inte följer fattade beslut är det revisorn hen ska vända sig till. Revisorn får då bedöma om någon åtgärd behövs. Revisorn kan också kalla till extra årsmöte om det är nödvändigt.
På årsmötet lämnar revisorn en revisionsberättelse, rekommenderar årsmötet att fastställa årsrapporten eller inte, samt föreslår om styrelsen bör beviljas ansvarsfrihet eller inte. Revisionsberättelsen ska normalt lämnas till styrelsen senast två veckor före årsmötet, samtidigt som redovisningsdokumenten lämnas tillbaka.
Det finns ingen särskild lag som reglerar ideella föreningar eller deras revisorers ansvar och skyldigheter. Revisorns roll regleras istället av föreningens stadgar. För ekonomiska föreningar gäller däremot revisionslagen.
Ett bra arbetssätt för revisorn är att dokumentera sitt arbete skriftligt, särskilt när det gäller synpunkter som lämnats av medlemmar.