Trädgårdskompost är nedbrutet växtmaterial från trädgården som omvandlats till mull. Den är grunden i levande jord och en viktig resurs i hållbar odling.

Vad lägger du i trädgårdskomposten?

– blast och skörderester

– höstlöv

– överbliven frukt (var försiktig om det finns råttor)

– vissna växter

– finfördelade grenar och kvistar

– gammal jord

Undvik lagad mat och animaliskt avfall.

Tips: Ju mer finfördelat materialet är, desto snabbare bryts det ner.

Vad tillför trädgårdskompost jorden?

Mull – grunden för långsiktig bördighet
Trädgårdskompost tillför framför allt mull. Mull är stabilt organiskt material som förbättrar jordens bördighet över tid och gör att jorden blir bättre år efter år, i stället för att snabbt tappa kvalitet.

Struktur – en luftigare och mer lättbearbetad jord
När komposten blandas i jorden förbättras strukturen. Jorden blir smuligare, mindre kompakt och lättare för rötter, vatten och luft att röra sig i. Det gör odlingen både enklare och mer motståndskraftig mot torka och kraftiga regn.

Vattenhållning – jorden håller fukten bättre
Mullrik jord kan hålla stora mängder vatten. Trädgårdskompost gör därför att jorden håller fukten längre, vilket minskar behovet av vattning och skyddar växterna vid torra perioder.

Mikroliv – liv som bygger jord
Trädgårdskompost tillför och gynnar mikrolivet i jorden. Bakterier, svampar och markdjur bryter ner organiskt material och gör näring tillgänglig för växterna. Ett aktivt mikroliv är avgörande för en frisk jord.

Låg kvävehalt – komplettera vid behov
Trädgårdskompost innehåller ofta relativt lite kväve. Den fungerar därför främst som jordförbättring och bas i odlingen. För näringskrävande grödor kan den behöva kombineras med kväverik näring, som gräsklipp, kökskompost, bokashi eller gröngödsling.

En självklar del av kretsloppet
Genom att använda trädgårdskompost tas trädgårdens avfall tillvara, behovet av köpt jord och gödsel minskar och odlingen blir mer torvfri. Därför är trädgårdskompost en central del av både kretsloppsodling och miljödiplomeringen.

Hur används den?

Trädgårdskompost kan användas på flera sätt i odlingen. Den kan blandas i jord och jordblandningar, myllas ner ytligt i odlingsbäddar eller användas som täckmaterial runt växter. I pallkragar fungerar den utmärkt som påfyllning inför en ny odlingssäsong eller som ett sätt att successivt förbättra jorden.

Kökskompost är organiskt avfall från köket som bryts ner till näringsrik kompostjord. Den innehåller ofta mer lättillgänglig näring än trädgårdskompost och är ett effektivt sätt att föra tillbaka näring från maten till jorden.

Vad lägger du i kökskomposten?

I kökskomposten lägger du främst rått och obearbetat köksavfall:

– skal och rester av frukt och grönsaker

– kaffesump och kaffefilter

– tepåsar utan plast

– krossade äggskal

– mindre mängder hushållspapper

Undvik lagad mat, kött, fisk, mejeriprodukter, fett och olja.

Tips: Blanda gärna köksavfallet med torrare material som löv, flis eller rivet papper för att få en luftigare och mer luktfri kompost.

Vad tillför kökskompost jorden?

Näring – snabbare tillgänglig för växterna
Kökskompost tillför mer lättillgänglig växtnäring än trädgårdskompost, särskilt kväve. Det gör den till ett bra tillskott i odlingar där växterna har ett större näringsbehov.

Mull – bygger jord över tid
Samtidigt bidrar kökskomposten med organiskt material som på sikt omvandlas till mull. Mull förbättrar jordens bördighet och gör att jorden fungerar bättre även på längre sikt.

Mikroliv – driver nedbrytning och näringsflöde
Kökskompost tillför och stimulerar mikrolivet i jorden. Mikroorganismer bryter ner materialet och gör näringen tillgänglig för växternas rötter. Ett aktivt mikroliv är avgörande för att näringen ska komma till nytta.

Högre näringsinnehåll – använd med eftertanke
Eftersom kökskompost är mer näringsrik än trädgårdskompost används den bäst i mindre mängder eller väl nedbruten. Färsk kökskompost bör alltid blandas med jord eller efterkomposteras innan den används nära växternas rötter.

En viktig del av kretsloppet
Genom att kökskompostera tas hushållets organiska avfall tillvara och blir en resurs i odlingen. Det minskar behovet av köpt gödsel, sluter näringskretsloppet och bidrar till mer hållbar och torvfri odling. Kökskompost är därför en viktig del av både kretsloppsodling och miljödiplomeringen.

Hur används den?

Kökskompost kan blandas i jord och jordblandningar eller myllas ner ytligt i odlingsbäddar när den är väl nedbruten. Den fungerar också bra som näringstillskott i pallkragar eller som tillsats i trädgårdskomposten för att höja näringsinnehållet. Lite räcker ofta långt.

Bokashi är ett sätt att ta hand om köksavfall genom fermentering i stället för traditionell kompostering. Med hjälp av mikroorganismer syras avfallet i en syrefri miljö och blir till ett mycket näringsrikt material som sedan bryts ner vidare i jorden. Bokashi är ett effektivt sätt att ta tillvara allt köksavfall och snabbt tillföra näring till odlingen.

Vad lägger du i bokashi?

I bokashi kan du lägga nästan allt organiskt köksavfall:

– frukt- och grönsaksrester

– matrester, även lagad mat

– kött, fisk och ben

– bröd, ris och pasta

– ost och andra mejeriprodukter

– kaffesump och tepåsar

Avfallet varvas med bokashiströ som innehåller mikroorganismer och startar fermenteringen.

Tips: Skär gärna större bitar i mindre delar så går processen snabbare och jämnare.

Vad tillför bokashi jorden?

Näring – mycket och lättillgänglig
Bokashi tillför stora mängder växtnäring, särskilt kväve, fosfor och kalium. När materialet har brutits ner i jorden blir näringen snabbt tillgänglig för växterna, vilket gör bokashi till ett kraftfullt tillskott i odlingen.

Organiskt material – bygger mull över tid
När bokashin bryts ner vidare i jorden bidrar den med organiskt material som på sikt omvandlas till mull. Det stärker jordens bördighet och långsiktiga funktion.

Mikroliv – stimulerar jordens processer
Bokashi tillför ett aktivt mikroliv som sätter fart på nedbrytningen i jorden. Mikroorganismerna bidrar till att näring frigörs och görs tillgänglig för växternas rötter.

Hög koncentration – kräver efterbehandling
Bokashi är surt och mycket näringsrikt. Därför ska det aldrig användas direkt till växters rötter utan alltid grävas ner i jord eller blandas med annan jord och få brytas ner i 2–4 veckor innan plantering.

En viktig del av kretsloppet
Bokashi gör det möjligt att ta hand om allt köksavfall och återföra näringen till jorden på lotten. Det minskar mängden avfall, behovet av köpt gödsel och bidrar till ett slutet näringskretslopp. Bokashi är därför ett värdefullt komplement i hållbar odling och miljödiplomeringen.

Hur används bokashi?

Bokashi används genom att grävas ner i tomma bäddar, blandas i pallkragar före odling eller tillsättas i trädgårdskompost för att höja näringsinnehållet. Den kan också användas i större jordblandningar efter att den brutits ner i jord. Använd alltid bokashi i kombination med annan jord – aldrig ensam.

Lövkompost är nedbrutna löv från träd och buskar som långsamt omvandlats till mull. Den är ett utmärkt jordförbättringsmaterial och särskilt värdefull för att bygga upp mullrik, levande jord. Löv är en resurs som ofta finns i stora mängder och som med lite tålamod blir till mycket fin kompost.

>>INSTRUKTION – GÖR EGEN LÖVMULL

Vad lägger du i lövkomposten?

I lövkomposten lägger du främst löv från träd och buskar:

– höstlöv från lövträd

– löv från buskar och häckar

Tips: Löv bryts ner snabbare om de är fuktiga och finfördelade. Att blanda in lite gräsklipp, trädgårdskompost, eller guldvatten kan sätta fart på nedbrytningsprocessen.

Vad tillför lövkompost jorden?

Mull – långsam och stabil jordförbättring
Lövkompost tillför mycket stabil mull. Den bryts ner långsamt och bidrar till att bygga upp jordens bördighet över lång tid. Det gör lövkompost särskilt värdefull som bas i jordförbättring.

Struktur – gör jorden smulig och lätt
När lövkompost blandas i jorden förbättras strukturen. Jorden blir mer lucker och lättare att arbeta med, samtidigt som rötter får bättre tillgång till luft och vatten.

Vattenhållning – jämnare fukt i jorden
Mull från lövkompost gör att jorden kan hålla vatten bättre. Det minskar risken för uttorkning och gör odlingen mer tålig vid torra perioder.

Mikroliv – mat för svampar och jordorganismer
Lövkompost gynnar framför allt svampar och andra nedbrytare i jorden. Det bidrar till ett rikt mikroliv som är viktigt för jordens långsiktiga hälsa.

Låg näringshalt – komplettera vid behov
Lövkompost innehåller lite lättillgänglig näring, särskilt kväve. Den används därför främst som jordförbättring och bör kombineras med mer näringsrika material som kökskompost, bokashi, gräsklipp eller gödsel vid odling av näringskrävande växter.

En självklar del av kretsloppet
Genom att kompostera löv tas en ofta bortforslad resurs tillvara och blir till jordförbättring på plats. Lövkompost minskar behovet av köpt jord och bidrar till torvfri odling. Den är därför en viktig del av kretsloppsodling och miljödiplomeringen.

Hur används lövkompost?

Lövkompost kan blandas i jord och jordblandningar, användas som förbättring i odlingsbäddar eller fyllas på i pallkragar. Den är också mycket lämplig som ingrediens i egen jord, till exempel i såjord och planteringsjord, där den bidrar med mull och struktur.

Direktkompostering innebär att organiskt material läggs direkt på eller i jorden där det ska brytas ner, i stället för att först komposteras separat. Det är ett enkelt och effektivt sätt att mata jorden på plats och bygga mull samtidigt som mikrolivet får kontinuerlig tillgång till organiskt material.

Vad används vid direktkompostering?

Vid direktkompostering används främst färskt, organiskt material från trädgården:

– blast och skörderester

– gräsklipp

– löv

– vissna växtdelar

– ogräs utan frö

– finfördelat växtmaterial

Undvik rotogräs, sjuka växtdelar och stora mängder färskt material på samma plats.

Tips: Lägg materialet i tunna lager och gärna tillsammans med annat täckmaterial för jämn nedbrytning.

Vad tillför direktkompostering jorden?

Näring – tillförs stegvis
Direktkompostering tillför näring successivt i takt med att materialet bryts ner. Näringen frigörs långsamt och tas upp av växterna när de behöver den.

Mull – byggs på plats
När det organiska materialet bryts ner bildas mull direkt i jorden. Det stärker jordens bördighet och minskar behovet av att tillföra färdig kompost.

Struktur – skyddar och förbättrar jorden
Materialet skyddar jordytan och bidrar till bättre struktur. Jorden hålls luftigare, mindre kompakt och mer motståndskraftig mot slagregn och uttorkning.

Mikroliv – kontinuerlig mat
Direktkompostering gynnar mikrolivet genom att tillföra färsk föda till bakterier, svampar och markdjur. Ett aktivt mikroliv är avgörande för jordens funktion och näringsomsättning.

Tillfällig kvävebindning – balansera vid behov
När färskt material bryts ner kan mikroorganismer tillfälligt binda kväve. Det kan balanseras genom att lägga materialet ytligt, använda tunna lager eller kombinera med mer kväverika tillskott.

En självklar del av kretsloppet
Direktkompostering gör det möjligt att ta hand om trädgårdens organiska material direkt där det uppstår. Det minskar arbetsinsats, behovet av transporter och inköp av jord och gödsel. Metoden är därför en viktig del av kretsloppsodling och miljödiplomeringen.

Hur används direktkompostering?

Direktkompostering används genom att lägga organiskt material direkt på jordytan runt växter, mellan rader i kökslandet eller i tomma bäddar. Materialet kan också lätt myllas ner ytligt i jorden. Metoden passar både under odlingssäsong och som jordförbättring inför vintervilan.

Maskkompost är kompost som skapas med hjälp av kompostmaskar. Maskarna äter organiskt avfall och omvandlar det till maskgödsel – ett mycket näringsrikt och biologiskt aktivt material. Maskkompost är särskilt värdefull i odlingar där jorden är begränsad, som i pallkragar, krukor och växthus, men fungerar också som ett koncentrerat tillskott i trädgårdsjord.

Vad lägger du i maskkomposten?

I maskkomposten lägger du främst rått köksavfall:

– skal och rester av frukt och grönsaker

– kaffesump och kaffefilter

– tepåsar utan plast

– krossade äggskal

– mindre mängder hushållspapper

Undvik lagad mat, kött, fisk, mejeriprodukter, fett och olja.

Tips: Hacka gärna avfallet i mindre bitar och täck alltid maten med strömaterial som rivet papper eller kartong för att hålla balansen i komposten.

Vad tillför maskkompost jorden?

Näring – koncentrerad och lättillgänglig
Maskkompost tillför mycket växtnäring i en form som är lätt för växterna att ta upp. Den är rik på kväve och andra näringsämnen, vilket gör den till ett kraftfullt tillskott i odlingen.

Mull – finfördelat och stabilt material
Maskarnas arbete ger ett mycket finfördelat organiskt material som snabbt blandas in i jorden och bidrar till mullbildning över tid.

Mikroliv – hög biologisk aktivitet
Maskkompost innehåller ett mycket aktivt mikroliv. Bakterier, svampar och andra mikroorganismer bidrar till snabb nedbrytning och effektiv näringsomsättning.

Små mängder räcker långt
Eftersom maskkompost är så koncentrerad används den bäst i små mängder, gärna utblandad i jord eller kompost.

En självklar del av kretsloppet
Maskkompostering gör det möjligt att ta hand om köksavfall året runt och omvandla det till högkvalitativ näring. Det minskar mängden avfall, behovet av köpt gödsel och bidrar till ett slutet näringskretslopp. Maskkompost är därför ett värdefullt inslag i hållbar odling och miljödiplomeringen.

Hur används maskkompost?

Maskkompost kan blandas i jord och jordblandningar, användas som tillskott i pallkragar och krukor eller strös ytligt runt växter. Den fungerar också bra som toppdressing i växthus. Använd sparsamt – lite räcker långt.

En hügelbädd, ibland kallad kompostlimpa, är en upphöjd bädd där organiskt material byggs upp i lager direkt på marken. I botten läggs grovt material som stockar och grenar, ovanpå fylls bädden med växtrester, löv, gräsklipp och jord. Materialet bryts ner långsamt och fungerar samtidigt som både kompost och odlingsbädd.

Hügelbäddar gör det möjligt att odla direkt, utan kompostbehållare eller pallkragar, och är ett effektivt sätt att ta hand om stora mängder trädgårdsavfall.

Vad bygger du hügelbädden av?

En hügelbädd byggs av organiskt material från trädgården:

– grova grenar, kvistar och mindre stockar

– ris och flis

– löv

– blast och växtrester

– gräsklipp

– gammal jord eller kompost som täcklager

Tips: Ju mer varierat material, desto bättre nedbrytning och stabilare bädd.

Vad tillför hügelbädden jorden?

Mull – byggs långsamt och långsiktigt
När trä och organiskt material bryts ner bildas mull direkt i bädden. Nedbrytningen sker långsamt, vilket ger en stabil och långsiktig jordförbättring som kan pågå i flera år.

Struktur – luftig och djup jord
Det grova materialet i botten skapar luftiga hålrum och gör bädden porös. Det ger rötterna gott om plats, förbättrar dräneringen och minskar risken för kompakterad jord.

Vattenhållning – fungerar som en svamp
Träet i bädden fungerar som en svamp som suger upp och lagrar vatten. Det gör hügelbädden mer tålig mot torka och minskar behovet av vattning, särskilt efter att nedbrytningen kommit igång.

Mikroliv – stark biologisk aktivitet
Hügelbäddar gynnar svampar, bakterier och markdjur. Särskilt svampar trivs i träbaserat material och bidrar till ett rikt mikroliv som bygger jord över tid.

Tillfällig kvävebrist – balansera vid behov
När trä bryts ner kan mikroorganismer tillfälligt binda kväve. Därför kan det vara bra att komplettera med kväverikt material, särskilt de första åren.

En självklar del av kretsloppet
Hügelbäddar tar hand om trädgårdens grövre avfall på plats och omvandlar det till odlingsbar jord. De minskar behovet av bortforsling, inköp av jord och gödsel och bidrar till torvfri odling. Metoden är därför ett tydligt exempel på kretsloppsodling och passar väl in i miljödiplomeringen.

Hur används hügelbädden?

Hügelbädden byggs direkt på marken och täcks med jord eller kompost i toppen, där du kan plantera eller så direkt. Den lämpar sig särskilt bra för potatis, squash, pumpa, kål och andra näringskrävande grödor. Bädden sjunker ihop med tiden och kan fyllas på med nytt organiskt material efter behov.