Resultatet är tydligt: partierna ser fritidsodlingen som en samhällsresurs. Alla åtta bedömer att fritidsodlingen har ganska stor eller mycket stor betydelse för folkhälsa, barns kunskap om natur och matproduktion samt social gemenskap. Sju av åtta ser den också som viktig för biologisk mångfald (C, KD, L, MP, M, S, V) och matberedskap (C, KD, L, MP, SD, S, V).

Ett resultat är särskilt intressant för kolonirörelsen: samtliga åtta partier vill se fler odlingsytor och bättre möjligheter att odla i flerbostadsområden.

Men när frågan blir hur det ska förverkligas, blir skillnaderna större. Tre partier säger ja (MP, KD, L) till krav på odlingsytor och förvaringsutrymmen för skörd vid nyproduktion, medan fyra säger nej (C, M, S, SD) och ett svarar vet ej (V).

Från samsyn till handling

Även kunskap och folkbildning har ett starkt stöd. Sex av åtta partier (C, KD, L, MP, S, V) vill skapa långsiktiga förutsättningar för kunskapsspridning och utveckling inom fritidsodling. Fem (C, KD, L, MP, V) vill ge fritidsodlingen en tydligt ansvarig myndighet och sex (C, KD, L, MP, S, V) vill bättre mäta dess bidrag till Sveriges matberedskap.

Däremot säger endast tre partier ja (L, MP, V) till riktade medel till kommuner för att utveckla lokal produktion genom ökad fritidsodling.

Det väcker några fler frågor:

• När det finns en så bred samsyn om fritidsodlingens värde, hur kommer det att märkas under den nya mandatperioden?
• Kommer fler att få möjlighet att odla?
• Hur ska kunskap och folkbildning stärkas?
• Och vem tar ansvar för fritidsodlingens utveckling?

Det är frågor som vi kommer att fortsätta följa upp.

Läs hela sammanställningen på for.se
På for.se hittar du hela undersökningen och kan jämföra partiernas svar fråga för fråga.