Lätt om odling
Nr 43 Spanska skogssnigeln
Det är över 40 år sedan den första spanska skogssnigeln hittades i Sverige. Idag är den etablerad här och på många håll en riktig plåga. Genom sin glupskhet och höga förökningstakt kan den ställa till med stora skador.
Direktåtgärder
• Plocka sniglar. En åtgärd som bör komplettera alla andra metoder. Börja redan på våren. Samverka så många som möjligt i området.
• Gömslen. Lägg ut brädor, skivor, plastsäckar, plankor och vittja dagligen.
• Beten. Lägg ut rutten frukt, uppblött hundmat, döda sniglar och samla in. Odla t ex tagetes som lockbete och samla sniglar där. Tänk på att beten kan locka in ”utomstående” sniglar, använd helst inom yta med snigelstaket.
• Förändra miljön. Röj och städa, ha öppen jord runt plantorna, skapa torrmarksmiljöer med grusskikt. Punktvattna och vattna på morgonen, skapa kantzoner som är lätta att hålla rena runt värdefulla odlingsytor och mot tät, vild vegetation, luckra jorden ofta, höstgräv sent, odla i upphöjd bädd med snigelstaket.
• Järnfosfat (Snigel fritt, Ferramol Snigel). Bekämpningsmedel i form av pellets att lägga ut, naturliga ämnen, ofarligt för små-/däggdjur. För att skydda kornen från fåglar och ihållande regn kan man lägga dem i en eller flera behållare som placeras i trädgården.
• Biologisk bekämpning med nematoder, Nemaslug. Nematoderna är mikroskopiskt små maskar som parasiterar på sniglarna. Den viktigaste bekämpningstiden är därför på våren. Nematoderna vattnas ut när markfuktigheten är hög och marktemperaturen minst +5 gr C.
Odlingstips ur Lätt om odling nr 43
- Ge dem en snabb död genom att klippa/hugga med sekatör/vass spade strax bakom huvudet – inte mitt itu.
- Att sprida salt i trädgården är heller inte bra för växterna.
- En mångfald åtgärder är bästa sättet att lära sig leva med spanska skogssnigeln, som vi nog får räkna med är här för gott.
Foto: Ulf Nilsson
Ladda ner faktablad
Här kan du ladda ner faktabladet Lätt om odling nr. 43 som inspirerar till kunskap.
Naturliga fiender
Spanska skogssnigeln med sitt sega slem avskräcker många djur från att äta dem, och några egentliga naturliga fiender finns inte i Sverige. Ägg och ungsniglar äts dock av jordlöpare (rovlevande skalbaggar) och paddor. Äggen äts också av vissa glanssnäckor, däremot finns inga belägg för att vinbergssnäckan gör det. Myskankor anses av vissa fungera som snigelätare men kräver förstås en hel del för att kunna hållas i en trädgård.
Naturen har en förmåga att skapa balans med tiden, men hur länge det dröjer går inte att svara på. Man har iakttagit koltrastar som lärt sig äta de vuxna sniglarna, och kanske kommer andra djur att följa efter.