Under senare år har bladkantgnag, framför allt på syren, Syringa vulgaris och liguster, Ligustrum vulgare, uppmärksammats av trädgårdsodlare. Det här är prydnadsbuskar som inte tidigare drabbats av den här typen av skador. Bladkantgnagen kan liknas vid klippta märken i bladkanterna och är typiska för öronvivlar, släktena Otiorhynchus och Dodecastichus.

Framför allt i de sydvästra delarna av Sverige har den här typen av skador blivit allt vanligare och det har konstaterats att nya öronvivelarter har etablerat sig i Sverige. Den främsta spridningsvägen för dessa djur är med människans hjälp, via en ökad handel med växter och ett ökat resande över världen.

Öronvivlarna, släktena Otiorhynchus och Dodecastichus, är små skalbaggar ca 4-12 mm långa beroende på art. De har ett karakteristiskt snyte och knäböjda antenner, fästade i en öronformad grop på ovansidan av snytet, därav namnet.